Läste i senaste numret av
Latinamerika att USA anser att Bolivia inte bekämpat kokainproduktionen i landet nog mycket. Därför straffas Bolivia med att de måste börja betala skatt på sina exportvaror till USA. Förut har exporten till USA varit skattebefriad enligt handelsförmånen
ATPDEA Med återinförda skatter hotas 10.000-tals jobb, speciellt inom textilindustrin.
Här träder dock Hugo Chavez in som en nagel i ögat på amerikanarna. Då han har lovat ,efter ett nytt avtal mellan Bolivia och Venezuela, att Venezuela ska täcka upp för förlusten av denna marknadsdel. Undra bara vad Chavez vill ha i utbyte av Bolivia .... ?
The War on Drugs, alltså USAs försök till att utrota kokaplantan i främst Bolivia, Peru och Colombia, uppgår till en kostnad av 5 miljarder dollar. I USA bor hälften av alla kokainanvändare i världen. Hithills har satsningen inte lett till någon minskning av kokainanvändatet i staterna. I stället har de förstört livet för åtskilliga cocaleros och deras familjer i Sydamerika. Där de i flera generationer odlat det traditionsenliga bladet som hjälper mot hunger, höjdsjuka och tungt arbete.
Att USA varit bad guy i Bolivia är kännt sedan förut, men EU har utgett sig för att vara de good ones. Så är inte riktigt fallet.
17-21 sept 2007 inleddes förhandlingarna mellan EU och den Andinska gemenskapen- CAN (Peru, Colombia, Ecuador, Bolivia) gällande handelsavtal (frihandel).
Bolivia är det enda land som då har krav på civila samhällets deltagare. Bolivia har även fått de andra länderna att gå med på att länderna ska behandlas efter de olika förutsättningarna de besitter (Ecuador och Bolivia får särskild behandling eftersom de är fattigare). Bolivia motsätter sig Singporefrågorna dvs konkurrensavtal, investeringar och offentlig upphandling. Där alla politiska beslut som kan frånta investerarnas tänkta inkomst kan resultera i att investerarna/företagen stämmer landet de verkar i.
Peru uttryckte irritation och vill själva förhandla med EU.
I september i är är CAN splittrade. Peru och Colombia (högerregeringar) är positiva för en snabb handelsliberalisering inom olika sektorer. Ecuador och Bolivia (vänsterregeringar) opponerar sig dock på flera punkter som patentering av naturen, intellektuell egendom och privatisering på serviceområdet.
I samma veva börjar folkrörelser vakna till och vill ha mera insyn, då förhandlingarna mellan EU och CAN varit slutna.
Frihandeln sker ofta på de fattigas bekostnad men gynnar transnationella företag. EUs jordbrukssubventioner slår redan hårt på småbrukarna i Syd och nya avtal med EU kommer förmodligen inte förbättra deras situation, även om EU hävdar det.
11 nov i år meddelar EU att de går vidare med förhandlingarna om frihandelsavtal enbart med Colombia och Peru. EU släpper därmed förhandlingarna med Andinska gemenskapen och hotar att splittra 60 år av regional integration. Istället ingår de avtal med 2 länder som begår brott mot de mänskliga rättigheterna och bryter mot internationella konventioner. Senast i november dödades 20 människor i Colombia när ursprungsfolken demonstrerade mot Alvaro Uribes politik. USA har stoppat förhandlingarna med Colombia, men EU kör på!
